Lars Pers

Tiden bara flyger iväg! I fredags fick getterna flytta in i gamla lagårn. Har inget vatten i nya än så länge. Vädret skulle ju inte bli det allra bästa så jag tog in djuren ett par dagar. Nu är Amos-gänget ute igen. De är ju vana vid det. Alfreds mammor o barn får stanna inne tills det blir dags för det nya.
Spännande utveckling! Fattas dörrar, eller, luckor där getterna ska gå in och ut för att mjölkas. Och det behövs bättre stängningsanordning för skutportarna samt handtag på dörrarna in till ligghallen. Sen är det klart att ströa o höa.

Julen står för dörren med allt som ska göras. Har plockat undan så gott det går på gården inför snöskottning. Ger mig sjutton på att det blir en snöfri vinter i år…
Julgran ska vi ha i alla fall och jag hoppas många andra tar in en riktig gran som luktar gott. Enbart egoistiskt tänkande; jag bjuder er alla med granar att ge bort den till mina getter på Tjugondedag Knut! Det är en fredag men vi tar lördagen den 14 jan kl 11-15. Då är du välkommen att slänga din gran ända till gethagen. Vi grillar korv eller nå’t, kokar kaffe och gör annat kul. Bara vara o träffa andra julgransutkastare.

Det var julmarknad i Gysinge i lördags. Vet inte i skrivande stund hur det gick för jag hade tyvärr ingen möjlighet att vara där och sälja min ost. Det gjorde jag däremot söndagen innan. Kär nystart för Österfärnebos gamla hederliga julskyltning fast i annan form: Julmys på Gåvan. Mat i massor, försäljare, chokladhjul, frågerunda till Betania, fika och annat. Mycket lyckat! Väl arrangerat och massor med besökare. Tack alla som köpte getost, honung och världens godaste ölkorv av mig!

I morgon, måndag, är det återigen möte i “Tidernas Producenter”. Vår nystartade förening för den som producerar något i Gästrikland med omnejd. Vi vill samla alla under ett tak så det blir lätt för kunder och andra intresserade att hitta oss, vi som är små men naggande goda… Vi kommer snart med en hemsida.

Tills nästa gång; trevliga julförberedelser på er! Och kom ihåg; det blir jul även om det är dammråttor i hörnen…

Säg den glädje som varar för evigt. Trodde jag kommit på ett smart sätt att lösa husfrågan för våra kära getter. De är ju hemlösa. Åtminstone för tillfället. Den nya getlagården är inte riktigt färdig än, förmodligen till nästa vecka. Tills dess tänkte jag att det var finurligt med ett partytält. Ett med lite bättre kvalitet. Som inte vickade i kull på en gång.

Då kom Berit. Hon for förbi i flera dagar. Och lillasyster Berit. Brutna ben och takstolar. Revor i seglet. Ajöss med partyt. Det blir till att sova under bar himmel.

Det gjorde jag förra veckan. Sov under bar, blå himmel med en stor gul sol på. Mitt på dagen. I en solstol. Det var ett skönt avbrott i det grå att komma till ett varmare ställe. Målade akvarell med getter som motiv. Blev nog ganska bra. Får väl ha vernissage nå’n dag med mitt enda alster. Mitt resesällskap såg faktiskt några Kanarieöanska getter också. Jag var för lat för att masa mig iväg på äventyr.

Om jag kommer ihåg att ta nya foton av getlagårn delar jag med mig snarast. Exteriört är den klar. Nu kommer den roliga inredningstiden. Det gäller att tänka sig för och vara praktisk också. T ex att se till att det är bra ljus, lagom arbetshöjd vid mjölkning mm. Den största fördelen tycker jag blir temperaturen i mjölkningsrummet. PLUSGRADER! Det har jag minsann inte haft förut.

Nu ska jag leta i drömmarnas land efter bra och vacker design på en presentförpackning. Ma raukes!

Är det när takstolarna rests eller kan man vänta tills taket är på? Det sista känns som det rätta den här årstiden. Det blir lite dragigt annars…
Idag har, som sagt, takstolarna lyfts upp på den nya lagårn. Allt gick mycket smidigt tack vare mycket kompetenta yrkesmän! Grannen med jordbrukstraktor langade takstolar till den lokala grusfirmans timmerbil (?) som lyfte upp dem på stommen. Där säkrades de av den lokala snickaren som hyrt in ett par medhjälpare, just idag.
Tänk vilken kompetens det finns i lilla Färn’bo!

Från dag ett har bygget fortskridit enligt planerna eller till och med lite före. Fantastiskt! Att jag valt att lägga den nya lagårn på den mest otillgängliga platsen på gården har förbryllat en och annan chaufför som levererat virke och annat. Problem är till för att lösas; bara två leveranser som fått lastas om – cementstöden och takstolarna – hittills.

Det börjar kännas riktigt spännande nu när man ser hur det faktiskt kommer att se ut när det blir klart. Prio ett blir själva ligghallen så djuren får flytta in. Just nu tältar de…

Idag har Blixten och Tildri inte varit så nöjda. De har fått lov att vara inomhus nästan hela dagen. Ville inte riskera att de skulle hamna under en tappad takstol… Nu blev det ingen tappad takstol men man vet aldrig. På sena eftermiddagen var de med mig när jag ordnade till häststängslet inför vintern. Inte en enda gång försökte de smita iväg till älgslakteriet där jägarna styckade för fullt. Well done, doggies!

Igår verkades hovarna på båda hästarna. Grim betedde sig lite underligt, när han var klar fick han stå vid stallväggen och vänta på Mackan. Då ryggade han och stirrade på marken bredvid väggen. Backade så jag var tvungen att flytta honom. När jag ledde honom tillbaka till hagen gick han en omväg, precis som om någon stod där. Undrar vem det var. Någon som vet?

I helgen blir det städning av hela gården. Allt som ligger/står ute och skräpar ska in eller under tak inför vintern. Verandan ska röjas av, trädgårdsmöblerna ska upp på logen liksom diverse brädor. Oanvända stängselstolpar ska samlas ihop och läggas på hög någonstans där de inte är i vägen ifall det blir snö. Hängrännor ska rensas, växthuset städas och vattentunnor ska tömmas. Efter det har man väl gjort sig förtjänt av en “pubrunda” = Kafé Nyfiket på lördagskvällen…

http://sv.wikipedia.org/wiki/Taklagsfest

Nä, jag väntar på takplåten…

Men inte hos oss! Skulle minsta lilla tanke på att äta get “glimsa sta” hos en närbelägen varg blir den lurad på kalaset. Här finns, numera, stängsel den inte gillar. Under helgen har 13 frivilliga från Rovdjursföreningen varit här. Med glatt humör har de byggt rovdjursstängsel på den svåra delen i skogen i kohagen. Fantastiska människor! Avstår två hela dagar för våra rovdjur!
Utan att lägga mig i debatten är det faktiskt så att på de gårdar där det finns rejäla stängsel har heller inte förekommit någon attack från rovdjur. Värt att satsa på, alltså.
“If a job is worth doing it’s worth doing well” sa svärfars far.

Här hemma händer mycket nu. Det börjar synas på vedbacken att ett gethus så sakteliga tar form. Gjutningen av betongplattan i tisdags gick smidigt. Hade fullt sjå att hålla hundarna inne den dagen. Visserligen har vi kattspår i cementgolvet i källaren och någon sorts rättvisa borde väl råda men… Nä, hade ingen lust att ta reda på åtta cementiga hundtassar…
Idag påbörjades stommen. Resten av virket levereras i morgon,tisdag, och på måndag kommer takstolar och plåt. “Dä blir finnt som snus dä hä!”

Får kanske möjlighet att åka på Elmia Inomgårds. Jag behöver köpa låsbara ätfronter till mjölkningsrummet. Likaså runda foderhäckar som trycks ihop av djuren vartefter fodret äts upp. Och en hel massa lösa grindar. Just i år erbjuder flera företag fri frakt och en del; 20 % rabatt om man beställer under mässan. Vore dumt att missa de slantarna även om det går bort en hel dag.

Hösten har hittills varit fantastiskt vacker! Hoppas det håller i sig tills gethuset är färdigt. Hinner förmodligen inte få upp stängsel i anslutning till ligghallen så det måste väntas med till nästa år. Men det får getterna stå ut med! Nya lagårn blir ju rena lyxhotellet jämfört med den gamla. Vad som ska hända med den ska jag tänka en gång till på. Nå’n annan dag…

Den, i somras, utländska, importerade arbetskraften visade sig inte vara vad jag trodde. Barnarbete fungerade inte. En del gjorde några ryck. Andra inte alls. Somliga befann sig på annan ort. Vad göra? Tiden har helt enkelt inte funnits. Om det inte räcker med våld tar man mera våld, eller, man tar en maskin. I det här fallet en grävskopa. Fast det var inte min…  Attans vad jag vill ha en grävmaskin!!!

Just den här grävaren är inte här för att lasta in vår årsved utan för att fixa till marken där det nya gethuset ska stå. Spännande och pirrigt. Mycket som ska stämma. Men, veden är ju inne i alla fall.

Just idag har ännu en ståtlig gammal björk fallit pga ålder. Den var skadad nertill men såg skaplig ut ändå. Inuti kunde vi se att den hade ruttnat så det var väl egentligen en tidsfråga. Bättre förekomma än förekommas.

Nu är det hög tid att släppa ihop damer o herrar men vilka och med vem? Får nog ta till lite systematiskt tänk här. Getter går dräktiga i fem månader så det är bara att räkna bakåt och då är det dags tycker jag. Och om en vecka flyttar marsbockarna. Då blir det lite lugnare… Åtminstone för hästarna som haft dem som grannar. Bockflytten innebär att det kommer mera av världens godaste ölkorv bortåt oktober-november. Helt säkert till jul i alla fall.

Innan dess blir det Skördemarknad i Gysinge. Närmare bestämt söndag 25 sept kl 10-16. I år ska jag försöka ligga steget före och paketera osten dagen innan… Eftersom det är jag som ordnar blir mitt eget kvar till sist. Jag hoppas på lika fantastiskt väder som de senaste åren, allt går så mycket lättare då. Har du äppelträd i din trädgård som du inte vet vilken sort de är kan du ta med en 4-6 äpplen och få dem sortbestämda på Naturum på söndag. Fast först kan du ju köpa ost. Av mig. Eller något annat från det 20-tal försäljare som anmält sig. En traditionell skördemarknad med hantverksinslag.

Jag ger mig sjutton på att en timme inte längre är 60 minuter. Tror minsann att timmen bara räcker i 46. Känns så när jag summerar dagen och märker allt som jag inte har gjort. Fast det är feltänk. Man ska fokusera på det som man faktiskt har klarat av och det är ju en hel del. Ny bredbar ost har jag startat med hjälp av mor. Och i morgon blir det vitmögelostystning och plommonmarmeladkok. Undrar om ostskåpet kan bli färdigt i morgon? Fattas bara tre hyllor. Men först ska jag fixa färdigt en till fålla åt Alfred och hans flickor så får Amos den andra fållan med storgettran. Se där! Nu har jag beslutat “vilka och vem”! Så lätt det var. Klart. Så gör jag.

Och nu blir det bingen. Annars blir man lika trött som hästarna på bilden. De tyckte nog att jag hämtade tidningen alldeles för tidigt en dag, pluttisar.

C U soon!

Att man inte fattar att dygnet bara har 24 timmar! Varje dag! “To do”-listan känns överväldigande. Fast idag skyller jag på den försvunna midnattssolen. Så bra det var i somras när det var ljust hur länge som helst och man kunde jobba vidare efter middagsmaten. Det är ju så kul!

Såg du vad jag skrev; i somras. Det betyder att sommaren har lämnat oss och hösten är här. Hösten med eländiga regn och lervälling i hagarna men också med hög klar luft och fantastiska färger. Ordning och reda är också synonymt med hösten för mig. Skolorna börjar, folk är på plats på sina jobb igen, naturen börjar förbereda sig för vintervila. Jag tror vi människor också behöver vila. Slå av på takten och mysa vid elden. Omöjligt säger en del, men, är det verkligen omöjligt? Trots att man har tusen “to do’s” på sin lista ska man ta en “slånkdag” ibland. Det man skulle ha gjort kan man göra en annan dag. Inte sköta djur och så, det måste man ju göra men andra “måsten” kanske kan vänta.

Här på gården blir det inga slånkdagar förrän bortåt jul. Vi bygger ny getlagård på vedbacken. Ser fram emot att mjölka getterna i plusgrader, inte -20 som det var i vintras…  Det kommer att bli bättre flöde på djuren och enklare foderhantering. Och mockning… Jag slipper kånka mjölkspannar hit och dit och slipper bära vattenhinkar till flera ställen. Fast, bockarna kanske får flytta tillbaka till gamla lagår’n när det jobbat färdigt. Lugnast så.

Man måste ju fokusera på det man gör fast det är svårt. Min hjärna snurrar hela tiden med den ena idén efter den andra. Det finns ju så mycket att göra !!! Men, nu ska jag bygga lagård och få ordning där. Efter det kommer det väl att bli en väldans massa tid över så att jag kan göra allt det andra jag vill göra    :D

Jag vill komma igång med Stilla Upplevelser vid fäboden. Är helt säker på att, om man är lite trasig som människa, blir man bra mycket helare om man får prata med en get eller två vid vår fäbod. Och kanske laga lite mat utomhus över öppen eld, gå en promenad längs Tysslingsbäcken, låta blicken flyta med i vattenvirlvlarna, sitta under ett träd och lyssna på skogens ljud och dricka kaffe på tunet. Tänk så mycket man kan göra! Men, detta får bli ett annat år. Kanske nästa…

Nu ska jag njuta av hösten och tänka på det som är bra med den, inte låta mig slås ner av allt regnande och att dagarna är korta. Den som har vägarna förbi är hjärtligt välkommen! Är du sugen på en ost har du kommit rätt om du kommer till Lars Pers i Fors. Eller en ölkorv…

Annars kan du ta en utflykt till Skördemarknaden i Gysinge den 25 september, kl 10-16. Där finns gamla och nya försäljare med det mesta inom skördetemat men även hantverk av olika slag. Och så getost o honung förstås… Välkommen!

Det är nästan som att leka Gud. Tror jag. Detta med att ha möjligheten att bestämma när Alfred och Amos ska få träffa sina flickor. Och, vilka flickor ska träffa vilken bock? Man måste ha superkoll på vem som är pappa till vem och hur gamla de är osv.
Förra året tyckte jag ungetterna var så små att jag avvaktade med herrbesök till efter nyåret men det var ett dumt beslut kan jag tycka nu, så här i efterhand. Lagårn kryllar ju av små getkillingar och det är ju inte så smart nu när det snart blir vinter. De är ju för små för att bli korv… Tänker inte börja mjölka mammorna utan de får gå i sin som de andra och få nya barn nästa år.

Apropå korv behövs ingen mördande reklam för att sälja den! De 40 kg ölkorv jag hämtade hem är snart slut!!! Det är nog “Världens bästa ölkorv…” Det blir väl flera vad det lider. Behöver ringa några samtal till olika slakterier först bara.

Många återförsäljare hör av sig och vill sälja min getost. Toppenkul! Men, man blir ju lite nervös ibland – vad har man givit sig in i? Än så länge är det bara medvind på den sk marknaden. Vinden kan ju vända tvärt och då gäller det att ha en plan B.

Just nu är det gethusbygge på agendan. För att få ner arbetstiden och förbättra miljön för både getter och mig själv måste en satsning till. En kall lösdrift med varmt mjölkningsstall är vad som behövs just nu. Och förberedelse för nytt mejeri i framtiden. Jag får nöja mig med det mindre så länge, mejeribyggen är dyra.

Tänk så bra det blir för getterna att kunna välja helt och hållet om de vill vara inne eller ute! Och jag slipper bära vatten, bära mjölk, flytta getter kors o tvärs i byn, kunna mjölka flera än fem på samma gång. Fast det blir längre till ostkällaren… Det kan jag stå ut med.

Jag står inte ut med vedhögen. Den måste ohjälpligt bort innan det går att gräva för grunden. Någon som volonterar? Barnarbete fungerar inte längre… Kanske man kan ta betalt för att någon “får” stapla ved? Det måste väl vara minfulness så det räcker?

Nä, nu måste jag engagera Tildri, vallhunden, för att gå och hämta getterna. Mjölkningsdags!

Inte bara älgarna protesterar, getterna har visat sig i byn ett par gånger… “Nu finns inget att äta längre, vi har ätit så långt vi når” säger de. Misstänkte att den nya utgången var där stängslet går mot ån och, mycket riktigt, där fanns en hel meter land att gå på. Ån har sjunkit. Fast nu har det ju regnat en 25 mm.

Insåg på en gång att det var bättre att göra färdig den andra hagen med rovdjursstängsel på en gång. Där finns mat i massor! Sagt o gjort. Getterna fick finna sig i att vara inomhus en dag. I fredags efter mjölkningen bar det iväg på andra sidan Hästbron. Fick dotra till hjälp att stoppa ev bilar på vägen. Både hund och getter kan ju förirra sig… Men, allt gick så bra. Hänförda av all grönska gav sig getterna in i slyröjningsarbetet med stort engagemang. Frid o fröjd. Fast, i morse, efter allt regnande under natten, såg jag åtminstone en get som var på byvägen. Hon måste ha gått tillbaka för när jag hämtade hem dem var hon inne igen (?).

Ostproduktionen går för fullt! Kylen blir full, behöver flera hyllplan. Måste göra klart ostskåpet och flytta in det i källaren så ostarna kan lagras där istället. Fetaost är ju en färskost som lagras i sin saltlag så den tar mindre plats. Har också börjat göra en god bredbar ost som jag mest smaksatt med gräslök. Rysligt gott! Tänkte ha den naturell i bollar som rullas i hackade färska örter och läggs i burk med olivolja. Låter i alla fall gott. Nå’n som vill vara “Cheese-eater”?

I bigården nalkas det mot höst. Vi har slungat en gång och återgäldat den “stulna/lånade” honungen med sockerlösning istället. Det accepteras av bina. Ett tag hade vi en kupa med väldigt ilskna bin. De kom utflygandes med rasande fart och attackerade hejvilt till höger och vänster utan pardon. Ingen gick säker, inte ens den anställde hunden, Tildri. Jösses, vad han ålade runt på gräsmattan och tjoade! Jag ålade inte runt när jag blev stungen på kinden men tog en tablett på en gång och av den blev jag trött. Biodlaren himself, har fått så många stick i år att han nog snart är immun mot deras gift. Kan man bli det? Nu har den kupan fått en ny drottning som verkar vara en bättre arbetsledare för nu är det lugnt igen.

Idag, lördag, regnar det och det går inte att vara ute och jobba. Om man vill, kan man ju ta tag i lite bokföring, eller strykning, eller nå’t. Hästarna har inte bestämt sig. De går ut en stund och går in igen. Så bra att de kan välja! Inte ens hönsen vill gå ut men ankorna är lyckliga! Dusch från himlen vart de än går. Tvättning och putsning av alla fjädrar de har och bad i varenda liten vattenpöl.

Lägger några bilder så ni får se vad duktiga getterna är på att röja sly. I alla fall 1-1,5 m uppåt…

Att “kasta ett getöga” betyder ju att ha koll. Getterna föregick min handling. De kunde läsa mina tankar idag. Jag satt vid datorn och beställde trådspännare till det nya stängslet.  Grannen knackade på dörren och frågade om alla getterna skulle vara lösa. Svar: nej.
Getterna måste ha känt på sig att  jag skulle ta ut dem alldeles strax och bara ville påskynda det hela. Det är ju så mycket roligare att klättra på stenar och buskar än att gå inomhus!

Jag satte mig på en sten och tog en “Stilla Upplevelse”. Attans att jag inte hade kameran med mig… Efter en stund började det regna och jag tyckte de kunde gå in i lagårn igen. Nyanställde Tildri skulle här få visa om han är tillräckligt stor för sin päls. Nja, de största getterna tyckte nog att gammal är äldst och brydde sig inte nämnvärt om en liten isländsk fårhundsvalp. De lyssnade dock mera på mitt kraftfoderskrammel och kom snällt in. Då gick Tildri till attack! Med hökögon och till synes outtröttlig styrka jagade han in alla killingarna så de kom på plats de med! Bra för framtiden! Tack Tildri för din hjälp. Blixten, taxen, vakade över hela situationen från gårdsplanen.

Så, som sagt, livet på landet är inte lugnt. Nu ska jag fixa det sista med stängslet och koppla på strömmen få se hur många kJ jag kommer upp i…

Idag är det Vargens 11-årsdag!
(Vargen, eg Blixten, är utklädd till
tax och jobbar bl a som la’gårdskatt)

Sedan killingarna kom har gården återgått till rutiner. Upp i arla morgonstunden, utfodra, mjölka, diska mm. Ganska skönt faktiskt. Man vet vad som ska göras och det tar den tid det tar. Maj månad är redan här. Nya killingar väntas hos Alfred och hans flickor. Inga direkta tecken som fyllda juver ännu men vi får hålla tummarna.

Amos har fått lov att flytta till eget boende. Det är hög tid att flytta ut de “gamla” killingarna. Jag vill ha all mjölk till ost och de är så stora att det klarar sig utan. Ett visst motstånd finns dock. Det är inte helt lätt att flytta på ett tjugotal bångstyriga, lekfulla killingar som helst vill vara med sina mammor, även om det bara handlar om att vara på den andra sidan lagårdsgången…

Det är också dags att se över stängslen i de stora hagarna. Snö och vinter har kanske flyttat stolpar, vilda djur har kanske sprungit rakt igenom trådarna. Har planer på att göra i ordning kohagen så att även getterna kan vara där. Det blir bra men jag undrar vad korna säger. Getterna springer nog fortare.

Och tiden den bara går och går…